Dottern kom just in till mig (nyvaknad) med glimten i ögat: "Jag har drömt att Kira fick sina valpar" . Ååh vad roligt, vad blev det? frågade jag. "En berner sennen, en basset och en labrador".  Herre je, nu lär väl jag få MARdrömmar!!

Kira mår bra och med god vilja kan man skönja en rundad mage.

Har varit på ultraljud med Kira idag. Hon skötte sig utmärkt, lugn och sansad låg hon där och visade magen så länge det behövdes. Vilket rus det gick genom kroppen när vi såg ett litet, litet hjärta slå. Det blir ingen stor kull men det blir VALPAR!!!!

Nu får maken konstruera och bygga en lämplig valpningslåda. Jag måste gå igenom allt vad vi kan tänkas behöva inför den lyckliga tilldragelsen. Vilken tur att jag inte bokade den där semesterresan när jag var som mest pessimistisk!

Valparna kommer i sista delen av maj och är klara för leverans åtta veckor senare.

Liten Kira, hela tre år sedan och nu ska hon bli mamma.

Dixie kommer att bli en utmärkt "mormor" och avlasta Kira om det behövs!

Vilka underbara vårdagar vi haft i helgen. Efter en regnig och kall period som avslutades med två dagars storm, var det precis vad vi alla behövde.

Lördagen började tidigt eftersom dottern skulle tävla med sin ponny i dressyr. Det gick riktigt bra (även om domaren inte alltid tyckte som vi haahaa).

Efter första klassen fick jag bråttom till en genetikföreläsning av Sofia Malm. Den ingick i uppfödarutbildningen jag går just nu och var riktigt bra. Ett inte helt enkelt ämne blev förståbart tack vare att Sofia var en så bra föreläsare.

Senare på kvällen var vi hos goda vänner, åt och drack gott och hade trevligt.

Idag har vi fixat i trädgården, den ser lite tråkig ut efter vintern.Dottern fick tag i kameran och tog lite vackra vårbilder på hundarna.

I eftermiddag var vi på clinic med Tobbe Larsson, känd från TV:s  "Ponnyakuten". Vi tränar redan lite sk NH med våra hästar men här fick vi många värdefulla tips att ta med hem.

Nu har det gått drygt 2 veckor. Kira är precis som vanligt, lika hungrig och gosig som hon brukar vara. Hon ger mig inga tecken på att något är på gång. Det blir till att vänta på ultraljudet.

I helgen har vi röjt buskar och träd runt ena hästhagen och det tog på kroppen. I kväll har vi inte orkat göra något annat än titta på TV.