Aj aj aj vad tiden går fort. Mycket som ska hinnas med och när det är vinter tycker jag det mesta är pest och är trött o less när klockan är 18. Nu börjar det dock gå mot ljusare tider och livsandarna börjar vakna till livs. Här kommer lite bilder på förra årets valpar, som nu inte är valpar längre.

Först ut är Sonja. Hon är så lik sin mamma Kira!

Ingen liten "klenis" precis!

Familjen som har Sonja säger att de är supernöjda med henne och tycker att de är lyckligt lottade som har henne. Det är ljuv musik i mina öron, det är precis så man hoppas att det ska vara.

Sonja är jättebusig och skäller mycket (hmmm?!). Hon har tre andra hundar att leka med i familjen.

Ena dottern har en Frieserhäst (det är mycket stora, svarta o vackra hästar) och Sonja höll på att svimma första gången hon följde med till stallet. Nu har de även skaffat en ponny nästan i Sonjas storlek så nu tycker hon det är ok att följa med.

Hon jagar tuppar och tuggar på vedpinnar (hoppas att tupparna klarar sig).

Bland hantverkarna i trakten har hon blivit känd som den som "hjälper till"och tar hand om verktyg och skorna och bär iväg dem. Sist det var en elektriker hemma hos dem behöll han skorna på för han hade fått reda på att annars var det risk att hunden sprang iväg med dem!!

Matte skriver också följande: "Sonja kan verka superpuckad när man vill lära henne något men vips så kan hon det och man undrar - hur gick det till??".

Ja, Sonja har fått ett toppenliv där hon bor på landet, har kompisar och kan aktivera sig. Hon har en fin familj att gosa med när buset tar slut. All Lycka till er allihop.

Sen har vi MULLE. Han har börjat bli en riktigt stor grabb. Fast att han inte är min längre känns det lite så i alla fall, han är hos oss några timmar varje vardag när familjen jobbar och sätter fart på tanterna här hemma. Han har sin mammas temperament - mycket kelig och kan stå/ligga still länge bara men kelar honom. Det enda han skäller på är vildsvinen han stöter på vid sena kvällspromenaden - men då låter han så det ekar i hela nejden!

Mulle är allätare, bark är en favoriträtt liksom hästbajs. Stenar var det absolut bästa tidigare men det har han tack o lov slutat med efter mycket tjat och "loss".

Mulle är väldigt noga med att han inte glöms bort i morgonrusningen. Det bästa sättet tycker han är att helt enkelt sätta sig på sina småmattar Elin o Linnea när de ska ta på skor och overaller. Husse kan höra halvkvävda små ljud som "pappa - kan du ta bort Mulle?"

Hela familjen älskar Mulle men jag tror nog att husse är den han charmat mest, fast att han egentligen tänkt sig en spetsnosad och långhårig ras (jag säger inte vilken..haha). Det känns som äkta hund-husse kärlek när man ser dem.

Det snöade när bilden togs så uttrycket är inte det bästa.

  Man kan inte annat än älska en sån här goding.

Här drar de i samma trasa o har hur kul som helst, aldrig något bråk. Ibland kan Dixie tycka att det blir lite mycket när både Kira o Mulle börjar tugga på henne men annars är det ofta hon som hämtar någon leksak o svänger framför de andra för att få igång lite lek.

Avslutar med en bild på dottern och ponnyn från julshowen. Hindret lär ligga på 1.30

Shiiit ... som de säger nuför tiden!!!

Hela familjen var på Kiviks Äppelmarknad förra helgen, inklusive "flickorna". Det var soligt och en riktigt härlig dag. Det var några år sedan vi var där förra gången och det hade blivit många fler försäljningsstånd MEN vilken hög klass det var på allt som såldes. Vackra hantverk och smaskiga matvaror.

Eftersom det var mycket folk turades vi om att gå och titta/handla i marknadsstånden och att stå på lite lugnare ställen med Dixie och Kira.

Flickorna var totalt coola och avslappnade trots allt folk. Vi rönte stor uppmärksamhet och MASSOR av folk kom fram för att klappa, prata och visa intresse för rasen.Båda hundarna ställde upp på detta till 100% och agerade verkliga ambassadörer för rasen. Min första tanke var :"Oj, jag skulle ha badat och schamponerat dem innan så att de luktat lite gott!" Men det verkade inte avskräcka någon att de luktade "hund".

Det här var verkligen en riktigt härlig upplevelse och vi gick därifrån i förvissning att vi gjort god "reklam" för rasen och att dessa hundar är FANTASTISKA i alla lägen!!!

  Kira bland höstlöven1

  Mulle Meck är fortfarande "dagisbarn" hos oss. Varje morgon sätter han fart på flickorna och de busar och leker bla Alla  biter Dixie eller Vem tar gosedjuret först. Det är så roligt och vi hoppas han blir kvar ett tag till. Mulle går på valpkurs och är jätteduktig fast nu har det spöregnat två gånger och det gillar inte bullmastiffer! Han väger ca 27 kg och vartenda gram är högt älskat av hans nya familj!

Sonjas husse har hört av sig. Hon växer så det knakar och hoppar o skuttar omkring så de undrar lite om en bullmastiff verkligen ska göra så!? Härligt att höra att hon är så levnadsglad.

Inte för att jag vill skryta, eller..... jo det vill jag nog! Dottern och ponnyn med ny vinst och segertäcke.

Två omgångar av allsvenskan är också avklarade och laget blev delad etta första och fyra andra omgången.

Det var tyvärr längesedan det blev några nya bilder och inlägg och jag ber om ursäkt till alla dem som troget varit inne på bloggen för att se vad som händer.

Ourasi´s Primogenita "Sonja" har flyttat till familjen Svensson/Björkman på en gård utanför Linköping. Hon verkar trivas som "fisken i vattnet" med hund-katt-hästkompisar och hönor som hon visst ser som potentiell mat, hahaha!

Vårt lilla B-exemplar "Mulle" är världens busigaste och gulligaste. Han håller fart på "tanterna" och biter och tuggar på dem hej vilt. Han har börjat bli "fosterbarn" hos grannen och det trivs han med.

Nu har valparna börjat busa med varandra, det biter o morrar o knuffar omkull, det är så jättegulligt!!! De har börjat äta uppblött valpfoder och lilleman tycker det är jättegott men tjejen gillar mammas mjölk bäst. Vi kallar lilleman för Mulle Meck, han beter sig som en mullvad och gräver gångar under filtar, täcke och madrasser. Ibland hinner man bli riktigt nervös innan man hittar honom insnärjd och sovande i någon hög. Har börjat klippa klorna för de river Kira på juvret. Lite bilder från idag:

Nu är valparna lite drygt två veckor och det har hänt så mycket.

Båda två har börjat gå ordentligt även om hanen, som är lite lättare, är mest rörlig och nästan springer fram. Ögonen är öppna men de ser fortfarande inte ordentligt. Hörseln har börjat komma, det märker jag när jag smäller flugor i valplådan (ja, vi bor på landet o har stall och därtill gödselstack!) för i början märkte de inget men nu kan de rycka till ibland.

Idag fick de vara ute på gräsmattan en stund. Det har varit nästan 30 grader varmt idag och det var skönt i skuggan av äppelträden. De gick runt en stund och tog sedan en fikapaus när Kira kom och lade sig hos dem.

  UTE I STORA, VIDA VÄRLDEN!

     Dixie, mattes lilla pärla. Hon håller sig diskret i bakgrunden och studerar valparna på håll. Det är så skönt att de stora flickorna kan hålla sams även när det finns smått i huset. Snart är allt som vanligt igen och hon ska få extra uppmärksamhet.

  Så var det dax igen. Dottern och ponnyn visade framfötterna denna helgen också. Både rosett och vinsttäcke. Lycka!!!

Två dagar gamla!

  Den förstfödda, en tik.

  Och sen kom "lilleman"

  Ni får också njuta av dottern och hennes ponny. Förra helgen var de iväg på hopptävling och vann 3 klasser och kom 5:a i den fjärde. Vilket team!

Nu har valparna kommit. Det blev en tik och en hane. Kira tyckte det var jobbigt men skötte sig jättebra. Efter lite instruktioner så fattar hon nu vad som gäller. Jag förstår att det inte är så kul att slicka valparna i rumpan men nu tar hon det på fullt allvar!

Mycket jobb för matte är det. Jag sover på en madrass bredvid valplådan och hela min stackars kropp skriker varje kväll- "gå o lägg dig i sängen, människa".

Tvättmaskinen går på högvarv, Kira har mycket mjölk som de båda valparna inte orkar äta, så det läcker och blir vått och så får man byta filt!

Men så härligt det är, har väntat så länge och valpgnyet är som ljuv musik, pälsen så len o doften - nåja, det luktar valp med allt vad det innebär.

Tyvärr lyckas jag inte få in några bilder. Sedan bytet av internetleverantör till Bahnhof har inget varit sig likt i vår lilla stad, bara en massa problem!!!

Ska försöka lite senare.